Fantastiskt bra post!

Det regnar, åskar & blixtrar ute nu. Det är sannerligen välkommet då skogar brinner och torkan hotar. Men det lär vara övergående då finväder väntas hela veckan. Särskilt nöjd är jag eftersom jag kom in för en liten stund sedan, efter promenad i lite lätt duggregn. Sånt man kallar flyt! :)

Fick ett brev med posten på jobbet idag. En liten fickspegel som det står "Du är fantastisk!" på. I det papperslösa samhället hade mitt brev passerat inskanningsrutiner och elekroniska arkiv för att till slut hamna i mitt postfack. Välkommen, sa jag. Det gjorde min måndag snäppet, snäppet bättre faktiskt.

/h

Att gilla det lilla

Min vecka swoooschade förbi. Nu är det det söndagkväll och jag sitter här igen. Jag är tamejtusan en obotlig söndagsbloggare hur jag än försöker att få lite mer kontinuitet i det. Men söndagar är ofta sköna och lugna, därför också fina att sätta sig ner att skriva lite.

Var på en superduperkonferens i veckan. Det var lätt den bästa jag varit på! Kort och gott kan jag säga att det var rätt sammansättning av folk som träffades av rätt anledning och pratade om rätt saker som berörde just oss. God mat, många skratt & ett strålande väder ute i skärgården. Alla verkade jättenöjda och jag kom hem inspirerad men trött. Roligt när man känner så, det är sannerligen inte jättevanligt - i min värld, ska tilläggas.

Efter en dag med bästaste Sarah & lilltösen känner jag mig nöjd och glad. För Sarah och jag kan det här med att gilla det lilla. Uppskatta söndagen, solen & sällskapet.
Vi är fasen bra på det och använder så fort vi har chansen ett av våra favorituttryck:
"Det här är livskvalitet!"

Att vara kär i livet liksom. Är ni med?

/h

Maaat!

Varför har man inte ett gäng bra middagar på lut som man bara kan langa fram när man är som mest hungrig?!
Förmodligen för att jag inte orkar hålla på med storkok och grejs.

Har en lins kvar i ögat. Får fanken inte ut den. Har grejjat och viftat runt i ögat så nu är det lite irriterat. Får ta en liten paus innan nästa rond.
Hur kan en lins bara försvinna? :O

/h

På den DÄR bänken...

... vill jag sitta med cappu och en kul bok. Lös och ledig som en luffare.
Nån fler livsnjutare som ansluter?

/h


Tog bilden i går.

Kontraster

För en vecka sedan plumsade jag i blötsnö upp till knäna. Med mössa vantar och tjocksockar. Idag pillade jag på en blommande magnolia, åt frukost på balkongen och somnade i solen. Märkligt, men skönt.

Har varit dålig på att uppdatera här. Men jag har inte slutat. Inte alls. Jag har bara lite annat för mig. Ni vet. Livet. Det som bara swischar förbi, och gör att dagar blir veckor och vår till sommar. Försöker leva i det. Här och nu.

Marielle och jag återkommer ofta till stressen med att att ha en blogg. För vem man egentligen har den och varför man har den. Ofta pratar vi om frustrationen över den tid man lägger ner och besvikelsen att få läser den.
Det känns bra nu, att jag har bestämt mig. Att den är vad jag vill att den ska vara. Jag överarbetar inte, utan skriver vad och när jag vill. Helt sonika. Den pressen, eller stressen, eller vad man nu ska kalla den, är helt uppkommen av mig själv.
Därför har jag just utrotat den.

Jag är jag och du är du.

Härlig tur i Änggårdsbergen idag. Storslaget. Uppslukade av våren hörde vi på fågelkvitter, såg en vild och galen liten ekorre och snygga blommor av sällan skådat slag. Wonderful.

/h

Glans spottade på mig

Igår var jag på Big Comedy på Konserthuset i Göteborg. 10 glada tjejer slöt upp på eftermiddan för att dra några tapas, mojitos & sangrias. För att senare pipa iväg på comedian. Det var fint som snus!

På första raden, precis nedanför mikrofonen hade vi våra platser, visade det sig. Vi insåg att risken att få ta emot sarkasmer och påhopp var överhängande. I strålkastarnas sken tog vi emot slag efter slag från komikerna. Kallade för småtjejer, förstoppad, desperat, singel etc. etc. behöll vi modet uppe, skrattade och kastade av oss hånen som vatten som rann av oss. Den som är med i leken får leken tåla.

7 st stå-uppare höll låda i 15 minuter var. Johan Glans - min favorit, var sist ut och förväntningarna på honom var höga. Han höll måttet, gjorde mig inte besviken, men inte heller överväldigad. Han kommer långt bara genom att visa sig och sitt kroppsspråk. "Den transparente djäveln" :)

Skön kväll!

/h

Här nu!

Efter bloggtorka och påskledighet är jag nu tillbaka. Har fått lite hintar varför jag aldrig uppdaterar från vissa. Det gör mig glad - eftersom det bara betyder att folk faktiskt kollar in här då och då. För ibland tvivlar jag. Det är då min inspirtation tillfälligt kolavippar. Antar att det är väldigt typiskt för oss små amatörbloggare. Men som sagt, nu är jag tillbaka, till bredden fylld av vårkänslor. Dom gör gott, det vet man sedan tidigare!

Spenderade påsken uppe bland snö och släktingar. Så himla skönt var det. Stannade sedan i Örebro på vägen hem. Där gjorde jag kanske mitt livs snyggaste fickparkering. Gled in. Drog en java på en skön uteservering och körde sedan åter söderut. På hela resan gjorde jag bara en idiot-omkörning. Det är ett helt acceptabelt resultat. Tycker jag.
Har tidigare i veckan hunnit med att fylla 31 också. Helt okej måste jag säga. Inget särskilt ståhej just då. Jag spöade min kille i bowling sedan tog vi en praktfika på det. Det var kanske mitt livs bästa bowlingomgång. Helt ärligt. Vi ska inte gå in på poäng och så tycker jag. Men ni får lita på mig. För jag ägde!

Som ni ser så har jag fullkomligt läget under kontroll idag och med det säger jag
- Titta in snart igen.

/h

Hörde en historia på P3 imorse om några duvor som satt och åt av en spya på vägen. Så kommer en buss. En duva hinner inte undan eftersom han sitter och käkar, utan blir då påkörd av bussen. Han blev halvt påkörd och fortsätter då att äta av sin spya.... -Ugh!

Återkomsten

Har varit på årets återkommande Vårpub på jobbet. En tillställning som ordnas i sedvanlig ordning. Vin, mat och musica i all enkelhet med ett knippe fredagsglada kollegor. Fint som snus!

Förra veckan slog det mig vad jag gjort av mina svarta pumps egentligen. Tyckte det var dags att damma av dem och plocka fram dem nu, vårpuben till ära.
Letade hemma. Letade på jobbet.

Eftersom jag har en tendens att bygga upp ett litet skoförråd på jobbet tänkte jag mig att de möjligen fanns där. Men icke. Kom fram till att jag använt dem senast på julpuben på jobbet. Skrev en liten försynt förfrågan om mina borttappade skor och fick svar att dom hittat "ett par svarta damskor under all bråte i källarn".
Dom var mina!

Lagom till aftonens vårpub gjorde dom sin säsongspremiär och återkomst. Nyklackade, nyputsade och på fötterna på väg hem igen. Jag ska aldrig mer tappa bort dom.

En skön kväll med folk från jobbets alla hörn och kanter. Ett forum för lite flum och dösnack. Sånt man aldrig annars hinner, men sånt vi så väl behöver.

/h

Veckan med våren

När göteborgarna går omkring med vårkänslor i kroppen far kläderna av kroppen. Ja minnsann. Min mamma lärde mig att svettas in våren och frysa in hösten. En skola som många till synes missat. För när våren kom blev alla galna och glömde mammas uppmaning.

Nog gjorde vårvärmen sin rejäla debut här i veckan. Men att betrakta sommaren som här vore en överdrift. Ändå såg jag tonåringar, gamla & ingenjörer i bara armar, schorts & flip-flop tofflor. Och jag tänkte:
Din rara stackare, du kommer bli sjuk ditt positiva lilla kryp. Överskatta inte solens strålar. Visst är de ljusa och fina, men inte alls så varma som du innerligen vill att de ska vara.

Med 31 år på nacken kan jag sitta här och muttra över naiva vårblottare. Jag vet liksom bättre. :)

Äntligen. Jag menar det verkligen, har vi köpt nya stolar till balkongen. Detta "Äntligen" grundar sig i, enligt mig, en långdragen process i val av vilka som skulle bli våra nya utemöbler. Nu är de i allafall här och de är miljömärkta, nyoljade och på plats på balkongen. Nu väntas bara sockerkakspremiären.

Att min sambo är en miljö/friluftsfantast är liksom ingen hemlighet. Det speglar i princip hela hans peronlighet. Kort skulle man kunna säga att det är det som gör honom till den allra, allra bästa samtidigt som den mest jobbigaste i vissa sammanhang. Att hitta utemöbler som passar oss båda har därför inte varit helt kompromisslöst.

Till slut fann vi dem. De SFC-märkta stolarna som vi köpte med samvetet i behåll. Med certfieringen som garanterar att inte fler träd avverkas än vad som ersätts genom naturlig återväxt. Och som garanterar att de som arbetar får utbildning, säkerhetsutrustning och avtalsenlig lön.

K ä n n s bra i kroppen!

/h

(SFC: Forest Stewardship Councli)

Början på nåt bra

Sommartiden har anlänt och det känns så förbaskat bra - bortsett från den timman man ska upp tidigare imorgon bitti då. Men man överlever den varje år, så det är egentligen inget att panika över. Det här med sommartid är en slags manipulering av klockan och oss människor. För att få oss mindre deprimerade kanske? Vår normala tid är ju det vi kallar vintertid.

Det är i huvudsak vi i Europa som tillämpar sommartid och det innebär att den lokala tiden justeras fram (vanligtvis en timme) under en del av året för att bättre nyttja den ljusa delen av dygnet under sommaren. Sommartid anses även öka den ekonomiska verksamheten i ett land, mest i detaljhandeln och restaurangbranschen. Människor stannar helt enkelt längre på restauranger när det är ljust länge på kvällen.

Ja jädrar va mycket här har hunnits med idag. planterat om blommor - putsat fönster - bytt gardiner - planterat på balkongen - gjort ren spisfläkten från äckel - stekt med en smoothie på balkongen.

Weeeeeiiii!

/h

Skapa minnesbilder!

Tänk att leva ett helt liv utan att komma ihåg vad man gjort. Jag är livrädd för det!
Ofta när jag ska berätta vad jag gjort under en helt vanlig dag eller ätit till lunch minns jag ingenting! Är inte det skrämmande?! Att inte minnas den där lilla vanliga, det som livet helt ärligt mest består av - vardagen.

Alla kommer till exempel ihåg vad vi gjorde när vi fick veta vad som hänt den 11:e september och när nyheten om Tsunamin nådde oss. Vad vi tänkte, var vi var osv. Jag har exakta minnesbilder av det. Samtidigt är det så mycket annat som jag inte har ett minne av. Känns vemodigt! Vi minns sånt som extraordinärt och historiska händelser.

Mycket av vad man kommer ihåg påverkar man själv genom att vara närvarande och fokusera på stunden. På riktigt! Sluta ligga två steg före i tankarna för att vara i fas med planeringen och tiden. Ingen vinner tamejtusan på det. Jag har all respekt för stressade småbarnföräldrar som har svårt att få dygnets timmar att räcka till men stressen i sig föder ju andra problem.

Pussas när du pussas
Drick te när du dricker te
Vila när du vilar
Lek när du leker...

...och skapa minnesbilder och ögonblick av dom vanliga dagarna!

/h

Påfyllning på Må bra kontot

Då och då får jag chansen att gå på föreläsningar i personlig utveckling. Om jag tycker att det verkar vara något för mig så tar jag chansen eftersom erfarenheten säger mig att jag alltid kan ta med mig något därifrån. Man b e h ö v e r inte anamma allt som sägs men det jag gillar suger jag åt mig av. En jädra kick är det i alla fall att få att pipa iväg på sånt ett par timmar då och då.

Mia Törnblom var nog den som fick mig att börja gilla det här på riktigt. Att prata om sig själv och hur man är. Jag var med i ett mentorprogram under ett år med henne som coach. Det satte spår. Bra spår!

Första gången hade jag svårt att förhålla mig till henne och hennes yviga och flippade sätt att vara. Men efter ett tag insåg jag att det är liksom h o n och jag köpte det! Avskalad och okomplicerad på ett jäkligt skönt vis. Hursomhelst. Hon sätter ord på känslorna, utan krusiduller eller komplicerade termer. Med en ryggsäck packad med erfarenhet, utan akademisk utbildning eller brett ordförråd tog hon mig med storm. Är tacksam för det!

Idag lyssnade jag på Jana Söderberg som också pysslar med personlig utveckling. Psykoterapeut till proffesionen, vältalig & lågmäld. Behaglig på alla sätt och vis. Ämnet var barns självkänsla. Nu nytankad och full av inspiriation.

Barn är ju så skönt okomplicerade. Om dom tycker dom ritat en snygg teckning så kan dom säga det! Helt sonika - end of diskussion. Med tiden lägger vi dock till oss taskigare självförtroende och sämre självkänsla. Jana Söderberg menade att vuxnas uppgift är att se till att barn får behålla sin goda självkänsla och självförtroende. De tenderar liksom att försämras i takt med insikten om att det ställs krav och förväntningar på en.

Det var matnyttigt vetande även fast jag inte har barn. Det känns lite scary. Alltså det här med barn och ansvaret för en annan människa som behöver en och som formas efter en. Känslan av att känna sig otillräcklig som jag förstår att kollegor och kompisar känner - varenda eviga dag.

Det enda jag tror man kan göra är att hitta sin egen balans och värdegrund att stå på. Det gör det enklare att resa sig upp när det svajjar och stormar.

Den enda människa du aldrig får vara otrogen mot är dig själv.
- Jag har fattat galoppen!

/h

Copycat

Dileva gästade Babben i lördags på teve när jag insåg att även han är en fejk. När till och med Thomas Dileva koppar rakt av är hoppet förbi. Lyssna här! Besvikelsen hos mig är ett faktum. Jag trodde han var på riktigt.

/h

Läget med 16 ord

Måndag i sinnet. Förädiskt kallt trots solsken.
Väntar på en kram. En lång och en bra.

/h

Pavarotti vs. Malena

I favorithörnet. Tjockylleyllefilten och något fullständigt ointressant på teven. Umgås med mig själv och småsurfar lite nyheter.

Har fått en liten hang up på dom här låtstölderna man pratat om i samband med Melodifestivalen. Mitt genuina musiköra säger mig att även Måns låt påminner om två andra låtar. Kan dock inte riktigt enas med mig själv om vilka låtar det är. Det känns som om en okänd låt med A-teens ligger pyrt till och ett danskt poppigt band. Återkommer efter efterforskning. Mitt register är brett! ;)

/h

Vårtecken!

När ungarna spelar Landbandy på gatan är det vår, helt sonika!
Kommentarer på det?

/h

Bengans, tur och retur

Tjohooo vad Vår det är i Götet nu! Gottar oss i vårens första varma strålar med en java i ena näven och en pocketbok i den andra. Vi är många fans av våren som säger Äntligen!

Fick mig en redig promenad till Bengans i Majorna. Det är alltså en promenad från Öster till Väster kan man kort och gott säga. En del skulle säga att det är långt. Jag är beredd att hålla med... Men jädrar i min låda vilket kanonväder vi har idag och bara det gör ju att man vill vara ute hela dan. Väl där så köptes lite skivor som vi nu shejkar lös till här hemma. En spontanbugg eller nåt liknande till Those Dancing Days har avverkats och nu är det någon slags latino-jazz - eller nåt sånt (?).

Sammanstrålade på en skön spontanfika/lunch med kompisar i Majorna. Varenda tillgänglig uteservering var knökad idag. Det om något är ju ett säkert vårtecken! :)

Sista avsnittet av Mia & Klara ikväll. Buhu! Dom la i och för sig ut det på svt Play redan förra söndagen och eftersom jag inte KUNDE hålla mig har jag redan kollat :O Såg en intervju med dom för en tid sidan och dom ska visst göra någon typ av dramaserie nu snart. Håll ut! :)

/h

Jag är en ensam sparv!

Sedan min vän, tillika kollega, Jennie flytt till richie richie-landet Norge för att arbeta har min värld på jobbet förändrats. Efter att varit side-kicks i några år känner jag mig helt plötsligt som en vilsen sparv. Vi hörde ju liksom ihop här. Hennes efterträdare är förvisso en glad skit från Värmland och det känns helt okej, men ändå väldans annorlunda.

Idag tog jag med honom på en lunchpromenad i nostalgins tecken. Solen lyste och mätt och belåten tog jag min nyfunne kompis och gjorde hoppsasteg till Burgårdens konditori för att köpa en limpa. Eftersom jag redan introducerat honom i vilka "charmtroll" som arbetar där så kände han mycket väl till damen som flinar nedåt. -Ja, hon gör verkligen det!

Sedvanligt bad jag henne presentera alla de sorters matbröd bageriet erbjöd för dagen. Det är så jädra kul, för hon blir lika sur varenda gång. Inte speciellt serviceminded, med andra ord! Som sagt, det är helt okej, men jag saknar dig här Jennie-Swennie!

Ikväll måste vi på allvar ta tag i Tapas-projektet här hemma som jag vid något naivt ögonblick föreslog... Det kommer kompisar på middag till helgen och jag kläckte den briljanta idén att bjussa på tapas. Jaaa, det är ju jättegott, men fasen vilket projekt! Ambitionsnivån med det här är något högre hos min sambo än hos mig - har det visat sig... Vi får se hur det här slutar. Jag känner mig utbränd bara jag tänker på det...

Fortsättning följer!

Den här snygga papegojan sprang jag på, på vägen hem från jobbet. Jag tyckte jag hörde att den djäveln sa tjockis åt mig, men jag vet inte. :)

/h

Trollen i skogen

Idag var det en sån där riktig tvättäkta jäkla måndag. Den började så himla bra med solsken & fågelsång men urartade i regn och ventilationsfel på jobbet.
Ja det blåste på i den där ventilationsgrunkan ovanför mitt huvud att post-it lapparna på mitt skrivbord fladdrade! Fick ont i huvudet efter att ha retat upp mig ordentligt, frös och gav upp. Gick hem istället och swischade om till regnställ med deckaren i örat för en redig promendad.

Gick förbi Napptrollen i Skatås. Dom står där i armeér och stirrar storögt på en alldeles intill spåret. Det är dit barnen går för att lämna sina nappar när de är färdiga med den fasen i livet. - Till napptrollen! På så vis överever dom och blir fler och fler. Lite utflippat & gulligt. Som en kontrollerad soptipp. Typ.

Det gjorde i allafall gott för nu känner jag mig normal till sinnesstämningen igen. :)

/h

"Vi måste hela tiden bevisa"

Söndag och Internationella Kvinnodagen! Snöblandat regn ute, sol inne.
Vi uppmärksammar ojämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Datumet firas också av FN och i många länder är det en nationell helgdag.

Bad min älskade att ha ett svart band runt huvet när han skulle iväg och spela badminton med texten: "män kan också!"
Självklart bangade han.

Hur kommenterar man det faktum att det sitter fler som heter Göran i näringslivets bolagsstyrelser än totalt antal kvinnor? -Brr!

Läs min lilla tidslinje med historiska svenska årtal och kommentera gärna!

1845
Kvinnor lika arvsrätt med män.

1858
Ogift kvinna myndig vid 25 år.

1915
Kvinnor får rätt att ta ut skilsmässa.

1919
Lika och allmän rösträtt för kvinnor och män.

1920
Kvinnan blir tvungen att anta mannens efternamn vid giftermål.

1921
Första riksdagsvalet där kvinnor får rösta.
Gift kvinna myndig.

1936
Statligt anställda kvinnor får rätt till barnledighet.

1937
Offret för incest betraktas inte längre som medbrottsling.

1938
Ny lag som tillåter abort på vissa villkor införs.

1944
Homosexualitet avkriminaliseras.

1947
Karin Kock kommer som första kvinna in i regeringen.

1949
Även modern blir barnets förmyndare.

1965
Våldtäkt inom äktenskapet blir straffbart.

1972
Barnmorskor får rätt att ge preventivmedelsrådgivning.

1974
Ny abortlag antas av riksdagen som innebär att en kvinna får avbryta graviditeten före utgången av 18:e graviditetsveckan utan att behöva uppge sina personliga skäl för aborten. Hon fattar själv sitt beslut. Lagen börjar gälla 1975.

1978
De två första kvinnojourerna startas (i Göteborg och Stockholm).

1979
Homosexualitet tas bort ur Socialstyrelsens register över sjukdomar, där den tidigare har betecknats som en mental rubbning och anomali.

1980
Lag om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet införs.

1982
Kvinnomisshandel faller under allmänt åtal.
Lag mot kvinnlig könsstympning.

1996
Ändrad abortlag. Kravet på obligatoriskt kuratorsamtal efter tolfte veckan avskaffas.

2007
Utländska kvinnor får rätt att göra abort i Sverige.

/h

Light After Work

Klockan är åtta. Hemma i soffan. Hel och ren. Det blev en spontan-light-AW med några kollegor + chef. Uppsluppet och fredagstämning som vi vill ha den!
Fick en jackbricka med det lägsta numret nånsin. Nummer 5. Vad betyder det egentligen? Kändes hur som helst extraordinärt!

Nu blir det lite tjyvkik på Lets Dance, dricka massa vatten och få till en dammsugning av hemmet. Ensam hemma då Han spelar badminton med efterföljande utekväll. Nöjd med veckan gör jag helg!

Idag har min förståndiga systerdotter namnsdag. Ebba. En liten rosa fin gris fick hon förhoppningsvis med posten idag. Ett kort för att visa att moster tänker och kommer ihåg - även en namnsdag. För hur gör man? Hur gör man för att visa de sina - 80 mil bort att man finns och bryr sig om? Att inte tappa greppet om små åttaåringar som växer så det knakar mellan gångerna man ses? Jag vette sjutton. Skriver, ringer, frågar och frågar. Men man gör väl sitt bästa - som den småfånigt stolta moster som man ändå är.

/h

Friday, I´m in love!

Imorgon mina vänner är det fredag. Om nu någon mot förmodan skulle missat detta. Den bästaste dagen på hela veckan. Fredagsstämning man kan ta på och en kaka till kaffet. Det räcker långt!

Det blir lite musik i helgen då favorittjejerna i Those Dancing Days gästar stan. Gillar dom skarpt. Opretentiösa och smågulliga med avskaft nagellack. Oförstörda på nåt vis! Ungefär som Darin, fast ändå inte. Jag är ju förtjust i Darin. Speciellt sedan han tog bort sin tandställning.

Här kommer därför lite både utav coola chicksen i Those Dancing Days & Darin.

/h

Amore de la musica

R Kelly är ett musikaliskt vidunder och därför platsar han i min blogg, inte för något annat. Med Beyonce gör han den här låten snäppet bättre.

Ibland bir man positivt överraskad av Statens Järnvägar... Bokade just en biljett Gbg-Sundsvall för 133 kr. :O
Jomensåatte, annars är kvällen lugn som en filbunke. Hej på Er!

/h

Busskort som upprör...

Nu lanserar Västtrafik sitt nya biljettsystem i vår och det har minsann väckt den sovande göteborgaren ur sitt ide. Ja, man ska alltså ersätta de hederliga, gamla "100-korten" man stämplar på bussar och spårvagnarna till plastkort. Man inför nu ett plastkort man laddar på med hundralappar.

Det som upprör så oerhört är att man måste betala en PANT på 100 kr för att kunna ladda ett sånt plastkort som man sedan behåller och laddar på allt eftersom. Sammantaget kan man uppskatta att denna PANT kommer uppgå till 10 miljoner kronor, som Västtrafik lånar av resenärerna. Man chattar med västtrafiks vd och man skriver spaltmeter om det i dagstidningar. En hel stad är tydligen i uppror pga detta.

Herre min skapare, det här systemet införde man i Sundsvall för ca 10 år sedan och det var inte en käft som brydde sig. Å andra sidan KAN det bero på att kollektivtrafiken är undermålig och att ingen reser med den. Men det är en annan historia...

Kan torrt konstatera att saker och ting får lite olika proportioner här och där. Jag tar i allafall det här med ro så länge.

Mamma - hur vi ska göra med alla dina påbörjade 100-kort får vi prata om. Oroa dig inte, det löser sig!

/h

Hmm...

Många bloggar finns det. Vissa gillar man och andra inte. Andra slinker man in på ändå, vare sig man gillar det som står eller inte. Av ren och skär nyfikenhet. Somliga blir man beroende av. En djungel minst sagt! Man märker att det är lätt att fastna i det här träsket, när man väl tagit sig in. Man tar sig vidare från blogg till blogg. Tills slut har man gått "vilse" och har ingen aning hur man just hamnat där man är. Trasslat in sig i länkarna.

Funderar jämt och ständigt varför jag håller på med det här. Får bloggtorka och blajjar på om nåt som egentligen inte är av någon som helst vikt.. för nån. Ständigt för att uppdatera. Det är som en Tamagotchi ungefär. Ett sånt litet elektroniskt husdjur man måste mata och sköta om för att den ska överleva. För att folk inte ska sluta kika in här. Jag vet ju att det finns dom som läser läser, det ser jag ju! Men vilka ni är har jag ju inte en aning om. Har insett att dom man TROR skulle läsa inte alls gör det. Då blir jag lite ledsen faktsikt. Ärligt! Men å andra sidan, bir jag så himmelens glad när någon jag INTE känner skriver en kommentar. :)

Ja det är olika dar det där, med inspirationen mena jag ... On, off, on, off..... off, on!

Den här veckan har jag åter känt mig risig. Var till samme gode läkare som återigen skrev ut antibiotika till mig. Hans penna glöder och han är bra att stava namnen på de läkemedel som börjar på Penici och slutar Lin. Känner mig iallafall mycket bättre och bojkottar receptet han skrev ut till mig. No more antibiotika för mig! Känns som ett bra ställningstagande så här i efterhand.

Solen lyste på mig idag. Ja, vårsolen! På en stor nedfälld ek satt vi och kände vårsolen göra sin entré. Fattar ni hur skönt det var egentligen?! :) Obeskrivligt, vill jag påstå.

Gick över stock och sten och kände hur ekollonen på backen knastrade under skorna och en hackspett nånstans högt upp. Visade upp min oas jag hittat. En glänta upp på en kulle. Mitt bland snofsiga funkisvillor från 50-talet ligger den, ett stenkast hemifrån. Gigantiska ekar som tar plats och små bulliga klippor täckta av mossa. Tyst och lugnt - mitt i ingenstans!

Nu väntas snart homemade pizza a la italiano. Ha en fin lördagkväll!

/h