tisdag 24 mars 2009

Påfyllning på Må bra kontot

Då och då får jag chansen att gå på föreläsningar i personlig utveckling. Om jag tycker att det verkar vara något för mig så tar jag chansen eftersom erfarenheten säger mig att jag alltid kan ta med mig något därifrån. Man b e h ö v e r inte anamma allt som sägs men det jag gillar suger jag åt mig av. En jädra kick är det i alla fall att få att pipa iväg på sånt ett par timmar då och då.

Mia Törnblom var nog den som fick mig att börja gilla det här på riktigt. Att prata om sig själv och hur man är. Jag var med i ett mentorprogram under ett år med henne som coach. Det satte spår. Bra spår!

Första gången hade jag svårt att förhålla mig till henne och hennes yviga och flippade sätt att vara. Men efter ett tag insåg jag att det är liksom h o n och jag köpte det! Avskalad och okomplicerad på ett jäkligt skönt vis. Hursomhelst. Hon sätter ord på känslorna, utan krusiduller eller komplicerade termer. Med en ryggsäck packad med erfarenhet, utan akademisk utbildning eller brett ordförråd tog hon mig med storm. Är tacksam för det!

Idag lyssnade jag på Jana Söderberg som också pysslar med personlig utveckling. Psykoterapeut till proffesionen, vältalig & lågmäld. Behaglig på alla sätt och vis. Ämnet var barns självkänsla. Nu nytankad och full av inspiriation.

Barn är ju så skönt okomplicerade. Om dom tycker dom ritat en snygg teckning så kan dom säga det! Helt sonika - end of diskussion. Med tiden lägger vi dock till oss taskigare självförtroende och sämre självkänsla. Jana Söderberg menade att vuxnas uppgift är att se till att barn får behålla sin goda självkänsla och självförtroende. De tenderar liksom att försämras i takt med insikten om att det ställs krav och förväntningar på en.

Det var matnyttigt vetande även fast jag inte har barn. Det känns lite scary. Alltså det här med barn och ansvaret för en annan människa som behöver en och som formas efter en. Känslan av att känna sig otillräcklig som jag förstår att kollegor och kompisar känner - varenda eviga dag.

Det enda jag tror man kan göra är att hitta sin egen balans och värdegrund att stå på. Det gör det enklare att resa sig upp när det svajjar och stormar.

Den enda människa du aldrig får vara otrogen mot är dig själv.
- Jag har fattat galoppen!

/h

3 kommentarer:

Anonym sa...

Men det var orden jag behövde!! Tack så mycket, nu har du löst ett stort problem men få ord. Du är en pärla.
Kram krjo505

Anonym sa...

Nädu, det är slut med barnafödandet för min del!!

Anonym sa...

Som jag sa tidigare idag Brunetthellskan.
Bra skrivet! Man behöver höra sådant här sen är det sjutusan så svårt att sätta det i praktiken. tamejtusan- för att använda en annans favvo utrryck :-)