lördag 28 februari 2009

Hmm...

Många bloggar finns det. Vissa gillar man och andra inte. Andra slinker man in på ändå, vare sig man gillar det som står eller inte. Av ren och skär nyfikenhet. Somliga blir man beroende av. En djungel minst sagt! Man märker att det är lätt att fastna i det här träsket, när man väl tagit sig in. Man tar sig vidare från blogg till blogg. Tills slut har man gått "vilse" och har ingen aning hur man just hamnat där man är. Trasslat in sig i länkarna.

Funderar jämt och ständigt varför jag håller på med det här. Får bloggtorka och blajjar på om nåt som egentligen inte är av någon som helst vikt.. för nån. Ständigt för att uppdatera. Det är som en Tamagotchi ungefär. Ett sånt litet elektroniskt husdjur man måste mata och sköta om för att den ska överleva. För att folk inte ska sluta kika in här. Jag vet ju att det finns dom som läser läser, det ser jag ju! Men vilka ni är har jag ju inte en aning om. Har insett att dom man TROR skulle läsa inte alls gör det. Då blir jag lite ledsen faktsikt. Ärligt! Men å andra sidan, bir jag så himmelens glad när någon jag INTE känner skriver en kommentar. :)

Ja det är olika dar det där, med inspirationen mena jag ... On, off, on, off..... off, on!

Den här veckan har jag åter känt mig risig. Var till samme gode läkare som återigen skrev ut antibiotika till mig. Hans penna glöder och han är bra att stava namnen på de läkemedel som börjar på Penici och slutar Lin. Känner mig iallafall mycket bättre och bojkottar receptet han skrev ut till mig. No more antibiotika för mig! Känns som ett bra ställningstagande så här i efterhand.

Solen lyste på mig idag. Ja, vårsolen! På en stor nedfälld ek satt vi och kände vårsolen göra sin entré. Fattar ni hur skönt det var egentligen?! :) Obeskrivligt, vill jag påstå.

Gick över stock och sten och kände hur ekollonen på backen knastrade under skorna och en hackspett nånstans högt upp. Visade upp min oas jag hittat. En glänta upp på en kulle. Mitt bland snofsiga funkisvillor från 50-talet ligger den, ett stenkast hemifrån. Gigantiska ekar som tar plats och små bulliga klippor täckta av mossa. Tyst och lugnt - mitt i ingenstans!

Nu väntas snart homemade pizza a la italiano. Ha en fin lördagkväll!

/h

3 kommentarer:

Anonym sa...

Jag kan inte göra annat än att hålla med dig Helena. De man vill/tror ska läsa bloggen gör det inte. Hur tragiskt är inte det?

Ha en härlig söndagskväll, kanske lite bio?

Anonym sa...

Godkväll min lillasyster.
Jag läser i bloggen som oftast även om det blivit lite mer sällan de sista veckorna :-(... ska bättra mej, verkligen. Det ÄR kul att läsa även om du tycker det är blaj du skriver om! Var du på "män som hatar kvinnor" i går??
Idag har jag, Nora, Ebba & morfar varit till Hassela. KANONFÖRE!!

Kram Pernilla

Anonym sa...

heej
Var i Götet i Söndags men jag var sååå trött efter alla sjukdomar samt en resa upp till Storlien att jag inte orkade höra av mig.Men jag åker till Götet under hela våren så jag hör av mig nästa gång och kollar om det passa oss båda.Hoppas din hals mår bra nu.Kram en trött heltidsjobbande 3 barnsmamma som har hus samt en kanin att ta hand om!