Sjutton och tjugotvå

Klockan alltså. Uppmätte just temperaturen hemma i mitt kök till dryga 25 grader skuggan. Känns inte det anmärkningsvärt mycket för just den här tisdagen? Jo, det tycker i varje fall jag. Men jag klagar inte. Utan håller tummarna hårt för sommaren ska hålla hela vägen ut i augusti.

Har funderat lite på det här med att hålla bloggen vid liv. Främst under sommaren då det spontant känns som om jag har annat att sysselsätta sig med än just detta. Men jag vet inte... Åtminstone v i l l jag tro det. Å andra sidan kan man ju tänka sig att ni som läser faktiskt har lite annat och stå i under semestermånaderna ni också. Host! Det löser sig.

Med tiden har det visat sig att det är ett gäng som jag faktiskt känner som har bloggar som jag följer. Vissa slaviskt, andra sporadiskt. Det är på tiden att jag introducerar dem för er nu. 3 små jäntor är först ut:

Sköna Mrs. Lil är en kompis från förr kan man säga. Nu har hon blivit mamma och visar sidor av sig själv i bloggen som jag aldrig tidigare sett. Hon visar baksidan, framsidan, förtjusningen, förskräckelsen i livet som mamma åt hennes Feli. Den nakna jäkla sanningen. Störtskönt! Tjejen förtjänar pr!


Marielle är värsta superbloggerskan. Många undrar hur hon hinner. Jag också. Vi ses varje dag, men kan komma på att vi inte hunnit säga hej till varandra förrän det är dags att gå hem från jobbet. Vi får skärpa oss! Hon bloggar om livet. Ja, det just vad hon gör faktiskt. Livet precis som hon lever det. Avskalat och ärligt. På riktigt!

Hälsingestintan Mia är en riktig fena på det här med ord och bokstäver. Hon är sin egen och jobbar som... ja jag vet inte riktigt vad hon gör. Skribent, föreläsare och en massa annat sånt kreativt. Från att ha varit singeldiva har hon gått och stadgat sig på riktigt. Vass och humoristisk läsning i världsklass!

Fortsättning följer!

/h

Fantastiskt bra post!

Det regnar, åskar & blixtrar ute nu. Det är sannerligen välkommet då skogar brinner och torkan hotar. Men det lär vara övergående då finväder väntas hela veckan. Särskilt nöjd är jag eftersom jag kom in för en liten stund sedan, efter promenad i lite lätt duggregn. Sånt man kallar flyt! :)

Fick ett brev med posten på jobbet idag. En liten fickspegel som det står "Du är fantastisk!" på. I det papperslösa samhället hade mitt brev passerat inskanningsrutiner och elekroniska arkiv för att till slut hamna i mitt postfack. Välkommen, sa jag. Det gjorde min måndag snäppet, snäppet bättre faktiskt.

/h

Att gilla det lilla

Min vecka swoooschade förbi. Nu är det det söndagkväll och jag sitter här igen. Jag är tamejtusan en obotlig söndagsbloggare hur jag än försöker att få lite mer kontinuitet i det. Men söndagar är ofta sköna och lugna, därför också fina att sätta sig ner att skriva lite.

Var på en superduperkonferens i veckan. Det var lätt den bästa jag varit på! Kort och gott kan jag säga att det var rätt sammansättning av folk som träffades av rätt anledning och pratade om rätt saker som berörde just oss. God mat, många skratt & ett strålande väder ute i skärgården. Alla verkade jättenöjda och jag kom hem inspirerad men trött. Roligt när man känner så, det är sannerligen inte jättevanligt - i min värld, ska tilläggas.

Efter en dag med bästaste Sarah & lilltösen känner jag mig nöjd och glad. För Sarah och jag kan det här med att gilla det lilla. Uppskatta söndagen, solen & sällskapet.
Vi är fasen bra på det och använder så fort vi har chansen ett av våra favorituttryck:
"Det här är livskvalitet!"

Att vara kär i livet liksom. Är ni med?

/h

Maaat!

Varför har man inte ett gäng bra middagar på lut som man bara kan langa fram när man är som mest hungrig?!
Förmodligen för att jag inte orkar hålla på med storkok och grejs.

Har en lins kvar i ögat. Får fanken inte ut den. Har grejjat och viftat runt i ögat så nu är det lite irriterat. Får ta en liten paus innan nästa rond.
Hur kan en lins bara försvinna? :O

/h

På den DÄR bänken...

... vill jag sitta med cappu och en kul bok. Lös och ledig som en luffare.
Nån fler livsnjutare som ansluter?

/h


Tog bilden i går.

Kontraster

För en vecka sedan plumsade jag i blötsnö upp till knäna. Med mössa vantar och tjocksockar. Idag pillade jag på en blommande magnolia, åt frukost på balkongen och somnade i solen. Märkligt, men skönt.

Har varit dålig på att uppdatera här. Men jag har inte slutat. Inte alls. Jag har bara lite annat för mig. Ni vet. Livet. Det som bara swischar förbi, och gör att dagar blir veckor och vår till sommar. Försöker leva i det. Här och nu.

Marielle och jag återkommer ofta till stressen med att att ha en blogg. För vem man egentligen har den och varför man har den. Ofta pratar vi om frustrationen över den tid man lägger ner och besvikelsen att få läser den.
Det känns bra nu, att jag har bestämt mig. Att den är vad jag vill att den ska vara. Jag överarbetar inte, utan skriver vad och när jag vill. Helt sonika. Den pressen, eller stressen, eller vad man nu ska kalla den, är helt uppkommen av mig själv.
Därför har jag just utrotat den.

Jag är jag och du är du.

Härlig tur i Änggårdsbergen idag. Storslaget. Uppslukade av våren hörde vi på fågelkvitter, såg en vild och galen liten ekorre och snygga blommor av sällan skådat slag. Wonderful.

/h

Glans spottade på mig

Igår var jag på Big Comedy på Konserthuset i Göteborg. 10 glada tjejer slöt upp på eftermiddan för att dra några tapas, mojitos & sangrias. För att senare pipa iväg på comedian. Det var fint som snus!

På första raden, precis nedanför mikrofonen hade vi våra platser, visade det sig. Vi insåg att risken att få ta emot sarkasmer och påhopp var överhängande. I strålkastarnas sken tog vi emot slag efter slag från komikerna. Kallade för småtjejer, förstoppad, desperat, singel etc. etc. behöll vi modet uppe, skrattade och kastade av oss hånen som vatten som rann av oss. Den som är med i leken får leken tåla.

7 st stå-uppare höll låda i 15 minuter var. Johan Glans - min favorit, var sist ut och förväntningarna på honom var höga. Han höll måttet, gjorde mig inte besviken, men inte heller överväldigad. Han kommer långt bara genom att visa sig och sitt kroppsspråk. "Den transparente djäveln" :)

Skön kväll!

/h

Här nu!

Efter bloggtorka och påskledighet är jag nu tillbaka. Har fått lite hintar varför jag aldrig uppdaterar från vissa. Det gör mig glad - eftersom det bara betyder att folk faktiskt kollar in här då och då. För ibland tvivlar jag. Det är då min inspirtation tillfälligt kolavippar. Antar att det är väldigt typiskt för oss små amatörbloggare. Men som sagt, nu är jag tillbaka, till bredden fylld av vårkänslor. Dom gör gott, det vet man sedan tidigare!

Spenderade påsken uppe bland snö och släktingar. Så himla skönt var det. Stannade sedan i Örebro på vägen hem. Där gjorde jag kanske mitt livs snyggaste fickparkering. Gled in. Drog en java på en skön uteservering och körde sedan åter söderut. På hela resan gjorde jag bara en idiot-omkörning. Det är ett helt acceptabelt resultat. Tycker jag.
Har tidigare i veckan hunnit med att fylla 31 också. Helt okej måste jag säga. Inget särskilt ståhej just då. Jag spöade min kille i bowling sedan tog vi en praktfika på det. Det var kanske mitt livs bästa bowlingomgång. Helt ärligt. Vi ska inte gå in på poäng och så tycker jag. Men ni får lita på mig. För jag ägde!

Som ni ser så har jag fullkomligt läget under kontroll idag och med det säger jag
- Titta in snart igen.

/h

Hörde en historia på P3 imorse om några duvor som satt och åt av en spya på vägen. Så kommer en buss. En duva hinner inte undan eftersom han sitter och käkar, utan blir då påkörd av bussen. Han blev halvt påkörd och fortsätter då att äta av sin spya.... -Ugh!

Återkomsten

Har varit på årets återkommande Vårpub på jobbet. En tillställning som ordnas i sedvanlig ordning. Vin, mat och musica i all enkelhet med ett knippe fredagsglada kollegor. Fint som snus!

Förra veckan slog det mig vad jag gjort av mina svarta pumps egentligen. Tyckte det var dags att damma av dem och plocka fram dem nu, vårpuben till ära.
Letade hemma. Letade på jobbet.

Eftersom jag har en tendens att bygga upp ett litet skoförråd på jobbet tänkte jag mig att de möjligen fanns där. Men icke. Kom fram till att jag använt dem senast på julpuben på jobbet. Skrev en liten försynt förfrågan om mina borttappade skor och fick svar att dom hittat "ett par svarta damskor under all bråte i källarn".
Dom var mina!

Lagom till aftonens vårpub gjorde dom sin säsongspremiär och återkomst. Nyklackade, nyputsade och på fötterna på väg hem igen. Jag ska aldrig mer tappa bort dom.

En skön kväll med folk från jobbets alla hörn och kanter. Ett forum för lite flum och dösnack. Sånt man aldrig annars hinner, men sånt vi så väl behöver.

/h

Veckan med våren

När göteborgarna går omkring med vårkänslor i kroppen far kläderna av kroppen. Ja minnsann. Min mamma lärde mig att svettas in våren och frysa in hösten. En skola som många till synes missat. För när våren kom blev alla galna och glömde mammas uppmaning.

Nog gjorde vårvärmen sin rejäla debut här i veckan. Men att betrakta sommaren som här vore en överdrift. Ändå såg jag tonåringar, gamla & ingenjörer i bara armar, schorts & flip-flop tofflor. Och jag tänkte:
Din rara stackare, du kommer bli sjuk ditt positiva lilla kryp. Överskatta inte solens strålar. Visst är de ljusa och fina, men inte alls så varma som du innerligen vill att de ska vara.

Med 31 år på nacken kan jag sitta här och muttra över naiva vårblottare. Jag vet liksom bättre. :)

Äntligen. Jag menar det verkligen, har vi köpt nya stolar till balkongen. Detta "Äntligen" grundar sig i, enligt mig, en långdragen process i val av vilka som skulle bli våra nya utemöbler. Nu är de i allafall här och de är miljömärkta, nyoljade och på plats på balkongen. Nu väntas bara sockerkakspremiären.

Att min sambo är en miljö/friluftsfantast är liksom ingen hemlighet. Det speglar i princip hela hans peronlighet. Kort skulle man kunna säga att det är det som gör honom till den allra, allra bästa samtidigt som den mest jobbigaste i vissa sammanhang. Att hitta utemöbler som passar oss båda har därför inte varit helt kompromisslöst.

Till slut fann vi dem. De SFC-märkta stolarna som vi köpte med samvetet i behåll. Med certfieringen som garanterar att inte fler träd avverkas än vad som ersätts genom naturlig återväxt. Och som garanterar att de som arbetar får utbildning, säkerhetsutrustning och avtalsenlig lön.

K ä n n s bra i kroppen!

/h

(SFC: Forest Stewardship Councli)