Klockan är åtta. Hemma i soffan. Hel och ren. Det blev en spontan-light-AW med några kollegor + chef. Uppsluppet och fredagstämning som vi vill ha den!
Fick en jackbricka med det lägsta numret nånsin. Nummer 5. Vad betyder det egentligen? Kändes hur som helst extraordinärt!
Nu blir det lite tjyvkik på Lets Dance, dricka massa vatten och få till en dammsugning av hemmet. Ensam hemma då Han spelar badminton med efterföljande utekväll. Nöjd med veckan gör jag helg!
Idag har min förståndiga systerdotter namnsdag. Ebba. En liten rosa fin gris fick hon förhoppningsvis med posten idag. Ett kort för att visa att moster tänker och kommer ihåg - även en namnsdag. För hur gör man? Hur gör man för att visa de sina - 80 mil bort att man finns och bryr sig om? Att inte tappa greppet om små åttaåringar som växer så det knakar mellan gångerna man ses? Jag vette sjutton. Skriver, ringer, frågar och frågar. Men man gör väl sitt bästa - som den småfånigt stolta moster som man ändå är.
/h
2 kommentarer:
Oroa dig inte för att inte finnas! Är det nån som alltid finns där och visar att hon bryr sig så är det du Helena! Det är de små sakerna du gör som får en att känna sig omtyckt! Kram!!
Hej moster och tack för den fina grisen jag fick igår. Jag vet att du alltid tänker på oss alla här hemma. Igår var vi och badade på badhuset och sedan till Simon & Tim. Det var kul.
//Bamsekram från Ebba, och Nora förståss.
Skicka en kommentar