Idag skriver GP om oxveckorna. Dom känner väl alla till?!
Oxveckorna kallade man i det gamla bondesamhället den långa och ofta hårda arbetsperiod som inleddes efter det att trettonhelgen var avklarad. En till synes oändlig radda av veckor utan någon ledighet förrän till påsk. Det var helt enkelt en tid när man fick slita som en oxe.
För att inte gå och deppa ner sig totalt råder en psykolog att man ska hitta ljuspunkterna och inte gå runt och tänka: "Gud, vad jobbigt, ytterligare en hopplös vecka" Då är risken att man gräver ner dig i de negativa tankarna.
Så där ja. Efter att ha läst oxveckoartikeln känner jag mig verkligen rustad att klara av vintern. ;)
/h
1 kommentar:
Jag läste också det där i Gp. Me de där oxveckorna måste jag missat i precis hela mitt 37-åriga liv. ALdrig hört talas om dem....
Skicka en kommentar