lördag 13 juni 2009

Det här är ingen lek

Hur gör man för att hålla liv i en blogg egentligen? Jag tycker man slits mellan "Jihooo, vad kul det här är" och "Nä, nu lägger jag ner den här skiten" hela tiden. Det går upp och ner och ibland blir det lite väl mycket "idag har jag baj..." över den.
Irriterande!

Men hur gör man då? Hur gör gör man om man vill vara personlig på ett anonymt sätt, inte vika ut sitt liv och de sina men ändå få folk att vilja läsa? I början hade jag grymma ambitioner med den här bloggen, men mycket har på nåt vänster fallerat under vägens gång. Upprättade etiska riktlinjer och pimpade upp den rejält, men vad hjälper det när idéerna tryter och inspirationen sviker?

Dags för lite semester månne?!

/h

5 kommentarer:

Mia sa...

Semester blir det även hos Men Mia! i sommar, trots att jag inte har några problem att upprätthålla glädje och skrivarlusta. Men en paus är bra för allt. Fast jag kommer att sakna Brunetthella under sommaren...

Kram m

Tågmamman sa...

Lägg av, semester är för de studenter som inte klarar att få ett sommarjobb. Blogga! Lyssna varje dag på sommar i P1 from fredag så har du nya uppslag nästan helt gratis (för du betalar väl tv-licens?) - tills dess får du ledigt hälsar Tågmamman lite gentilt. Bloggning ska mest var roligt för läsarna inte för dig, du ska lida;)

Anonym sa...

Fortsätt skriva! Bra för själen och egot! Många av oss läser utan att lämna kommentar så fortsätt tycker jag. Vill du ha uppslag så kan vi ta en lunch i veckan....jag har massor! /sivanb

Tågmamman sa...

Förtydligande: Bonden är egentligen en gammal surkrögare som tror han kan allt om lantlivet pga av att tomten vi bor på är jordbruksfastighet sen skrifter från 20-talet. Han har aldrig sett en ko men kan blanda en sjuhelvetes dry Martini - det är därför jag behåller hans schizofrena själ. Han jobbar på gigantisk restaurang/konferens i stan och där finns riktiga människor att personalfesta med (dock ser en del ut som hästansikten)...

Marielle sa...

Jag kan inte göra annat än att hålla med. Jag befinner mig verkligen i en hårfin linje mellan att lägga av och fortsätta.

Blä blä blä och så lite lattjo emellan....