Sviterna efter dom borttagna halsmandlarna gör sig påminda hela tiden, i alla möjliga former. Efter fyra dagar i koma har jag i alla fall kommit underfund om att jag bör ställa väckarklockan för att gå upp få i mig min smärtstillande medicin i tid. Det är svårt att komma i fas annars eftersom det har "ondat på sig" under natten. Åhhh det gör ont, så ont. Liksom överallt, i huvudet i tungan, i öronen, på halsen. Ja temejfan överallt!
Trots denna light-misär kan jag redan se en del förbättringar, har slutat att spotta blod, jag känner mig avservärt piggare i huvudet och har dessutom återfått något som kan kallas en röst. Väsande viskning iofs, men det är ju bara sexigt!
Misstänker att det är av dom här tabletterna jag äter som jag drömmer en massa mysko grejjer. Hade som mål för dagen att läsa bipacksedeln, men har inte orkat än. Våld & hemskheter är det i varje fall jag drömmer. Kommer ihåg att jag gjorde det av malariatabletter också. Usch, det är lite läskigt!
Idag lördag har jag fått mina nerdregglande lakan utbytta på nytt, en dusch & isbitar framför teven. Det är lördagsmys det!
/h
1 kommentar:
Uscha. Jag liiiider med dig. Jag minns hur det var. Blärk. Allt smakar liksom..hm..blod och kräks och gör ONT. Precis som vanligt så var det mycket dramatik inblandat när jag genomförde operationen, men jag ville liksom inte säga det innan du lade dig under kniven..
Får berätta the story nån gång.
Krya på sig fröken Hella.
kram
mia
Skicka en kommentar